Det blev några härliga dagar med storkusinerna trots att vi drabbades av feber, förkylningar och ögoninflammation. Det blev mycket mys i soffan med Rasmus på luffen på repeat. 

Ville verkade trots förkylningen stormtrivas med sällskapet och skrattade mycket åt storkusinernas alla roligheter.

Tillslut blev vi i alla fall tillräckligt pigga för Liseberg och Meja var vansinnigt taggad!

 

Tack älskade Anne, Stellan och Meja! Kom snart igen!

/Line

Lisebergsbesök no 1

Väntar i kön med storkusinen.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Ville rotar i skåpen.

/Line

Dags att flytta hemifrån?

Published with Blogger-droid v2.0.6

Sova

När Ville var nyfödd sov han tillsammans med oss i vår säng på natten. Inte i sin säng som vi hade fått för oss att han skulle göra och ställt i ordning flera veckor innan han föddes med nya lakan och gosedjur och mobil och hela köret.

Det gick ju faktiskt ett antal månader innan vi började använda Villes säng över huvud taget. Det var enklast så och så var det ju så himla mysigt att sova tillsammans. Jag tyckte det alltså. Jag kan inte svara för de andra två.

Nu har ju Ville sedan en tid tillbaka i alla fall sovit i sin säng, i sitt eget rum och han har inga som helst problem med det heller förstås. Han sover som en stock som vanligt på nätterna. Ibland hojtar han till på kvällen och vill ha nappen men sen är det oftast lugnt fram till morgonen. Nappen ska vara med. Greja lite med filten och gärna gosa in huvudet i hunden som han fått från faster Tina.

Det är skönt att allt funkar så bra. Att han gillar att sova. Att han är trygg nog att kunna sova lika bra själv och oavsett vart vi är. Men för min egen del... visst saknar jag lite att sova tillsammans. Ibland händer det att vi lägger vi oss med honom och vilar på eftermiddagarna. Men det är på kvällen, när han ligger och sover i sitt rum, som jag kan komma på mig själv med att sakna honom. Ibland går jag tillochmed in och tittar bara för att jag saknar honom. Och luktar lite på Villelukt och klappar lite på mjuk Villekind. Ja så kan det vara.

/Line

Fredagsmys

En klassiker: Fredagsmyset. Här med majskrokar, pyjamas och tv-tittande på golvet. Det verkar vara tillräckligt spännande med en stillbild på tv så länge det är lite musik.

/Line

Lek i park

Ville älskar att vara ute och greja men värmen har varit jobbig för honom. Tur att vi har riktigt svalt och skönt i lägenheten.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Sängen

I morse var första gången som Ville stod upp i sängen när jag kom in i hans rum. =)

Published with Blogger-droid v2.0.4

Stå på två

I förrgår släppte Janne Ville och han stod själv några sekunder. Jag fattade ingenting och tänkte att det måste ha varit en tillfällighet. Men så har Ville gjort det igen både igår och idag. Man känner när han hittar balansen och så håller han den några sekunder.

Det är så häftigt. Alltså wow! Han står nästan! Och man inser att det kommer att bli helt annorlunda snart när han kan stå och gå själv och därmed också få mer frihet.

En ny tid.

/Line

Published with Blogger-droid v2.0.4

Heeeeeej!

 

Ville har börjat med en lustig grej med sina armar. Han sträcker dem mot en och knyter nävarna och spänner. Han ser så vansinnigt gullig ut. Han tittar på händerna och på oss och skrattar. Ibland har han även öppnat och stängt handen på ett sätt som skulle kunna tolkas som en förlaga till en vinkning. =)
Jag vet inte vad han övar på riktigt men kul ser det ut!

/Line

Published with Blogger-droid v2.0.4

Tandhistoria

Idag upptäckte jag att ännu en tand kommit upp. De poppar upp i ett rasande tempo och han dregglar som en rinnande kran. Det är alltså ingen överdrift, vi får byta tröja flera gånger om dagen för att de är helt genomblöta, liksom mina strumpor efter alla pölar på golvet. Kanske lika bra att ha det överstökat...

Ville fick de gula vid 4.5 månaders ålder, de blå i överkäken kom sedan i spridda skurar mellan 5,5 och 7 månader. Den vi upptäckte idag är en av de blå i nederkäken.
De är så söta hans små tänder, samtidigt som de ser väldigt stora ut i hans lilla mun! Och ja... de verkar fylla sin funktion. Han slarvar lite med att tugga ibland och sätter maten i halsen men oftast så använder han dem. Dessutom så älskar han att borsta tänderna... eller han kanske hellre bara äter tandkrämen men det verkar kul när man hjälper till att borsta också. Om man säger "borsta tänderna" så riktigt skiner han upp och utstöter sina sälljud som han gör när han är ivrig! Uuuuhh, uuhhh, uuhhh!

/Line

Sandlek

Toknöjd. Sand är kul!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Upp till tramp

Ville övar sig på att ställa sig upp. Det är inte ett enkelt jobb men det går (uppåt) framåt.

Upp till tramp!

/L &J

Städa städa varje freda'

Ville hjälper till med städningen nu i sin nya gåstol! Alla nöjda och glada!

Välkomstkalas

Nu skickas inbjudningskort till släkten inför Villes namngivningskalas som vi planerar att ha torsdagen den 17 maj.

Vi tänkte lite såhär med kalaset:

Vi vill inte döpa Ville i kyrkan. Det kändes lite fel eftersom vi inte vill ge honom ett färdigt religiöst paket redan innan han blivit stor nog att ens börja tänka på andlighet och livsfrågor. Men att missa chansen till en trevlig välkomstfest kändes trist. Och kanske Ville när han blir större kommer känna någon slags glädje över att vi firade honom ordentligt när han kom till världen.

Eftersom vi tvekade så länge med hur vi skulle göra så blev det lite kort varsel men oavsett om ni har möjlighet att komma eller inte får ni gärna formulera ner någon liten hälsning, skicka ett kort eller gärna ett foto av er som han kommer att kunna titta på och känna att ni tänkt på honom.

När man som vi har släkt och vänner utspridda över landet så är det ju alltid ett problem vid sådana här tillfällen. Vi avgränsar oss nu till att bara bjuda familj och lite nära släkt som förmodligen kommer att finnas omkring Ville och möter alla någonstans på mitten hemma hos Villes mormor. Om någon som inte är bjuden till det här tillfället vill skicka en hälsning så är det varmt välkommet och ni är alltid välkomna att uppvakta Ville hemma hos oss om ni vill.

Men ska han ha någon present då fast han inte blir döpt?

Så här tänkte vi: På festen kommer det att finns en gästbok där kommer att sätta in era kort, skickade hälsningar och foton eller där vi tillsammans kan skriva, rita och pyssla ihop en fin bok till Ville. Det är allt vi förväntar oss. Kärlek och ord.

Om ni ändå känner att ni skulle vilja ge honom något annat så föreslår vi något som han kan ha kvar som minne när han blir större. Han har rätt så mycket kläder och leksaker för tillfället.

/Line och Janne

Yo ho, a pirates life for me!

Igår fyndade vi en sån här superbra flytväst så nu är Ville redo för havet! Vi hoppas på en fin sommar med mycket tid vid vattnet och att Olle kanske låter oss åka någon tur med båten!

/Line

Påsklycka!

Världens sötaste påskgubbe njuter av påskäggen!

Ville jobbar med sin första IKEA-möbel

Åååå dyk!

Det är inte så lätt att få skarpa bilder under vattnet. Vi får öva oss lite på det.

/Line

Simma lugnt

Babysimmet går finfint så vi fortsätter med nästa kurs av bara farten. Första kursen har mest handlat om att vi skulle lära oss olika grepp för att hålla honom i vattnet och hur vi kan öva så att han ska känna sig trygg med vattnet när han ligger på rygg, vänder sig, får vatten hällt på huvudet osv.. Sist fick Ville dyka under vattnet för första gången. Han såg så himla kul ut när han knep ihop mun och ögon för att dyka och sedan log med hela ansiktet när han kom upp.

/Line

Tredje tanden

Igår fick Ville sin tredje tand! Uppe på vänstersidan. Och tandborsten verkar vara bland det bästa som finns! Tack Meja och Stellan för den superbra julklappen!

/Line

Published with Blogger-droid v2.0.4

Se upp i backen

Då var Villes första skidresa avklarad. Mycket resande men det var det värt. Fint väder, strålande sol och Ville. Resan började med ett stopp hos mormor sen bar det upp mot Järvsö.

I Järvsö var det full fart med mostrar,kusiner och andra roliga figurer. Vi fick låna en ryggsäck att sätta Ville i och sen var det bara full fart utför. Han fick mest åka med Line på skidor men några snowboardåk med pappa blev det också.

Ville tyckte att det var kul att åka men roligast av allt var nog att spegla sig i andras goggles.

Efter skidandet och snowboardandet var det dags för After Ski. Ville var inte den som sa nej.

Väldig lyckad minisemester med andra ord. Vi hade inte glömt hur man åker utför. Dock skulle det vara bra om vi fick fler åkdagar per år. Man får ju sån fruktansvärd träningsvärk så fort man knutit på sig bootsen.

/J