Preggognäll på hög nivå

"Du ska njuta av din graviditet. "

Jaha... hur då? Jag är nog inte urmodern själv utan antagligen ganska mycket vekling för jag är redan trött. De senaste dagarna har jag tillochmed gråtit på vägen från jobbet av trötthet, ångest och värk. Jag vill inte ens gå dit längre. Ska det vara så?
Det skulle väl vara mysigt att vara gravid? Titta på mammakläder, babygrejer och njuta av väntan. Tid att planera och drömma. Nej, jag vet knappt vilken vecka jag är i längre och jag njuter inte av graviditeten.

Jag skäms för att jag har ont av foglossningen för jag känner mig så himla vek och jag är orolig för att tröttheten och värken ska bli värre ju större jag blir.
Jag är stressad över allt jag ska tänka på och hinna med innan barnet föds.
Jag får ångest och skäms för att jag tycker synd om mig själv när jag är för trött för att göra saker som borde vara roliga eller enkla.
Jag känner mig begränsad för att jag inte kan röra mig som vanligt eftersom saker jag alltid gjort annars känns obehagligt, tar emot eller gör ont.
Jag vet att jag borde träna för att må bättre och det alltså är mitt eget fel att jag mår om jag gör.
Jag längtar som en dåre efter barnet och önskar att jag bara fick vara helt ego och bara tänka på oss.
Framförallt känns det faktiskt sjukt ensamt att inte våga prata med någon om det här för jag är rädd att verka gnällig, så att jag får lov att skriva det i bloggen istället. =)

Nu har jag bokat in sjukgymnastik, yoga och vattengympa för att ta tag i min hälsa för det har jag läst ska vara bra. Sådär. Duktig flicka. Lite mer grejer i almanackan. Betyder det att jag får ta bort något annat??

//Line